Musiken och framtidens internet

I takt med att webben blivit allt interaktivare har också användningen av musik och rörlig bild förändrats. Sextio procent av alla videovisningar på YouTube sker inte på YouTubes egen sajt utan på privatpersoners bloggar och hemsidor. Indexeringstjänster som HypeMachine, Seeqpod, Songza och PlayAudioVideo tillsammans med sökmotorer som Google och Yahoo gör det möjligt att identifiera djuplänkar till miljontals musikfiler som ligger utspridda runt om på webben. Samtidigt sker en mycket spännande utveckling inom identifieringsteknik för själva ljudet, som idag används av till exempel Sony Ericsson med Gracenotes Music ID-teknik och Shazam som är en av de populäraste musikapplikationerna för iPhone. Genom en analys av några sekunders ljud kan man automatiskt koppla samman musiken med information om artist, låtnamn, årtal, album och annat.

Idag publiceras miljontals låtar och musikvideor på bloggar och hemsidor runt om på webben av privatpersoner och endast i några få fall går uppspelningarna av musiken att härleda tillbaka till potentiella utbetalningar som sker till rättighetshavare. Ett sådant tillfälle skulle kunna vara när någon bäddar in en YouTube-video på sin blogg och genererar användning som YouTube sedan betalar till rättighetssällskap, men i de flesta fall finns inga lösningar för att enkelt integrera den decentraliserade spridningen och publiceringen i det lagliga systemet. Även om regelverket kräver att alla som använder sig av musik offentligt först ska inhämta rättigheterna genom att lösa en licens, sker det ytterst sällan i praktiken. Detta gäller framför allt mp3-filer som publiceras som podcasts eller som helt enkelt läggs upp på mp3-bloggar.

Hur skulle framtida intäktsmodeller för onlineanvändning av musik på bloggar och podcasts kunna se ut? Vilken teknik skulle behöva utvecklas för att automatiskt identifiera respektive verk, mäta omfattningen av användningen, underlätta för privatpersoner att få användandet godkänt genom att presentera ett antal olika finansieringsmodeller där personen i fråga inte nödvändigtvis behöver betala i form av direkta licensavgifter samt fördela intäkterna på ett effektivt och automatiserat sätt?

Svaret på den frågan skulle kunna höra ihop med hur den semantiska webben utvecklas, samt hur musikindustrin och teknikbranscherna gemensamt skapar en vision av hur framtidens musikanvändning bör se ut.